Konditionsträning
Idag behöver vi människor knappast alls använda våra muskler för att existera. Eftersom inte så många av oss använder våra kroppar till vad dom är konstruerade för så uppträder en fysiologisk obalans och som kan leda till sjukdomar som fetma, diabetes och kärlsjukdomar som i ett längre perspektiv kan få dödlig utgång. Det här är viktiga medicinska skäl till varför vi ska röra på oss. Den första frågan som du kanske ställer dig är varför ska jag träna kondition jag?
Svaret är att vi ursprungligen konstruerades för rörelse och för att överleva vad människan helt beroende av sin rörelseförmåga och arbetsförmåga. För bara 100 år sedan, så innehöll människors vardag betydligt mer fysiskt arbete än idag och på kortare tiden än100 år har de moderna samhällena genomgått en våldsam mekanisering.
Det är mycket som påverkas positivt av träning och det är ett viktigt skäl till att konditionsträna är den känsla av glädje och välbefinnande som träning faktiskt ger. Dessutom så blir vi smartare av träning enligt alldeles ny forskning så talar mycket för konditionsträning gör att din hjärna fungerar effektivare. Det innebär till exempel att du lär dig nya saker lättare. När du tränar kondition är det bra om du vet lite grann om hur din kropp fungerar i vila och under träning. Kondition kallas syreupptagningsförmåga, det vill säga förmågan att ta upp syre i den luft du andas för att frigöra energi i kroppen så att du kan leva. När du är fysiskt aktiv behöver du mer energi och det får du i första hand genom kolhydrater och fett från den mat du äter. Under konditionsträning som till exempel snabba promenader och jogging så använder man förhållandevis stor del av fett men ju mer intensiv träningen blir desto större andel kolhydrater använder du?
Hjärta är det organ i kroppen som är viktigast, eftersom det pumpar runt blodet med syre till kroppens olika organ, i vila pumpar hjärtat ut cirka 5 l blod per minut. Det är ungefär lika mycket som en vattenkran lätt öppna och släpper ut per minut. Minutvolym beror på mängden blod som hjärtat pumpar ut i varje hjärtslag och hjärtfrekvensen som ökar från 40 till 80 slag per minut i vila och till mellan 170 till 230 slag per minut vid maximalt arbete. Vid tungt arbete kan volymen öka till 40 l per minut hos vältränade personer. Maxpulsen förändras lite eller inget alls med träning men vilopuls och arbetspuls för ett givet arbete sjunker när du får bättre kondition. Träning gör att du får ett starkare hjärta som pumpar ut mer blod på varje slag.
I lungorna syresätts blodet i den luft du andas in finns syre. Luften transporteras genom luftstrupen till lungornas alveoler där luftens syre kan överföras till blodet. I vila suger lungorna in bara några liter luft per minut, men vid arbete kan ventilationen öka till mellan100 till 200 l per minut. Ventilationsförmåga ökar med träning. Du klarar alltså att suga in mer luft efter träning? Det är hemoglobinet i blodet som tar upp syret och transporterar ut det till resten av kroppen, till muskulaturen. Mängden blod i kroppen varierar från individ till individ. Blodvolymen ökar med träning mängden hemoglobin ökar också och det underlättar naturligtvis syretransporten. Syret används för att frigöra energi från fett och kolhydrater och gör så att vi kan röra på oss.
Konditionsträning leder främst till en förbättrad syreupptagningsförmåga, men inte till stora muskler. Det viktigaste budskapet när det gäller konditionsträning är att den ska upplevas som behaglig, stimulerande och rolig. Men, är det någon skillnad då om du vill träna med inriktning på hälsa eller på presentation? Ja, när du tränar kondition för hälsans skull och för att må bra så räcker det med att du tränar i ett behagligt lågintensivt tempo två till tre gånger per vecka och 20 minuter per pass är tillräckligt.
Vill du få en riktigt bra kondition behöver du träna mer och framförallt med högre intensitet. Det är enormt viktigt att du hittar aktiviteter som passar dig. Och som du kan tänka dig fortsätta med resten av livet, så vara lite kräsen när du väljer hur du vill träna. För att tränings
en ska vara behaglig när du tränar bör inte trötthetskänsla vara starkare än något ansträngande. En sån ganska behaglig träning ger många positiva hälsoeffekter som till exempel bättre kondition, friskare hjärta och kärlsystem, men också bättre fysik och psyke, starkare skelett, mindre stress och man lever längre.
Borgen skalen beskriver olika ansträngningsnivåer. Borgskalan kan användas när man tex kör testcykel där man på en 10 gradig skala hur trött man blir mellan 1-10.
Kondition är en färskvara som behöver underhållas och därför är det viktigt att utdela långa uppehåll i din träning eller motion. Men om du blir sjuk så ska du ta det lugnt. En bra kondition blir ännu viktigare att ha när du blir äldre för att kapaciteten sjunker från 20 års ålder ungefär så det är jätteviktigt att du hittar aktiviteter som du trivs med så att du kan hålla på med dem under många år.
Om du under din skoltid skaffar dig några konditionsträna aktiviteter som du gillar och lär dig
då har du kommit långt och om du dessutom själv vet hur du ska träna för att uppnå och bibehålla en bra kondition. Välj helst aktiviteter som kan bedrivas både ute och inne sommar som vinter. Det är naturligtvis en fördel av aktiviteterna är gratis, men glöm inte bort glädjens faktum. Det är viktigt att det känns bra när det är träna att det verkligen blir av.
Om man tränar som ung, så formas man till hur man ska leva som vuxen. Vid konditionsträning behöver man använda stora muskelgrupper. Det innebär att alla aktiviteter där benen är aktiva fungerar bäst. Det ska vara dynamiskt arbete och du bör hålla på i minst 20 minuter per gång och att göra det regelbundet två till tre gånger per vecka.Satsa på att utnyttja tiden på lektionerna i idrott och hälsa på ett bra sätt gör det bästa jobba hårt och försök verkligen lära dig några aktiviteter för att det är alltid roligare att hålla på med något man behärskar hyfsat för. Då är ju chansen att du ska fortsätta med träning även efter skolan betydligt större.