top of page
Första hjälpen

Första hjälpen är den hjälp man ger en sjuk eller skadad person innan professionell personal anländer. Den innefattar de snabba åtgärder som måste göras för att upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner och hindra eller förvärra vidare skadeutveckling.

Första hjälpen gör skillnad. Genom att ingripa och göra rätt kan man hindra livshotande tillstånd och rädda liv, dessutom minskar man många gånger lidandet för den skadade personen. Första Hjälpen kan innefatta både fysiska och psykiska skador på en olycksplats.

De vanligaste olyckorna

Vid undersökningar hos allmänheten om vilken typ av olycka som leder till flest dödsfall så tror en majoritet av de tillfrågade att det är vägtrafiken. Väldigt få känner till att den vanligaste dödsorsaken är fall.

Under 2015 omkom drygt 3 200 personer i olyckor. Antalet trafikolyckor har minskat markant sedan mitten på 90-talet och utgör 2015 en mindre del av olyckorna. Fallolyckor och förgiftningar ökar och utgör en större del jämfört med mitten på 90-talet. Av de olyckor som klassas in under annat olycksfall bedöms cirka 75 procent vara fallolyckor. Av skador som inte leder till dödsfall men får sjukhusvård står 2015 fallolyckorna för 45 procent. (Källa MSB/ Socialstyrelsen). 

 

ABCDE är en förkortning inom första hjälpen som används för att bedöma och hantera en skadad persons tillstånd. Varje bokstav i ABCDE står för en specifik åtgärd:

 

A - Airway (luftväg): Se till att personens luftväg är fri från hinder. Om det finns något som blockerar luftvägen, som t.ex. en främmande kropp eller kräkning, måste det tas bort för att personen ska kunna andas.

 

B - Breathing (andning): Kontrollera att personen andas normalt. Om personen inte andas eller har svårigheter att andas, kan det vara nödvändigt att ge andningshjälp, som t.ex. mun-mot-mun-metoden eller använda en automatisk extern defibrillator (AED) om det behövs.

 

C - Circulation (cirkulation): Kontrollera personens cirkulation genom att känna pulsen. Om personen inte har någon puls eller om pulsen är svag, kan det vara nödvändigt att starta hjärt-lungräddning (HLR) för att hålla blodcirkulationen igång.

 

D - Disability (medvetandegrad): Bedöm personens medvetandegrad och om det finns några neurologiska symtom, som t.ex. förvirring eller förlamning. Detta kan ge en indikation på eventuella skador på hjärnan eller nervsystemet.

 

E - Exposure (utsättning): Kontrollera personens kropp för eventuella skador eller blödningar. Det är viktigt att identifiera och behandla eventuella skador så snabbt som möjligt. ABCDE-metoden används som en strukturerad tillvägagångssätt för att snabbt bedöma och prioritera åtgärder vid akuta situationer. Genom att följa ABCDE kan man snabbt identifiera och hantera potentiellt livshotande tillstånd och ge rätt hjälp på rätt sätt.

 

 



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stabilt sidoläge
Pulserandse blödning
bottom of page