20190318-20190502
Vals, Bugg, HLR L-ABC,
Säkerhet vid vatten vinter,sommar,
 
Vals i tre steg

Uppgiften är att lära sig de tre olika stegen i vals. Stegen ska vara i takt till musiken.(tretakt)

Hur lång tid har vi på oss?

Vi kommer att träna på detta v 13 och 14.

 

Vad kommer att bedömas?

Redovisning kommer att ske (v17-18) i de små grupperna enskilt från den stora gruppen. I det här fallet i den lilla salen.Filmas för dokumentation och bedömning.

​Bedömning

Eleven ska kunna uppvisa de tre olika stegkombinationerna i takt till musiken under minst en låt utan att avbryta dansen.

Generellt bedöms hur eleven lyckas hålla dansstegen i takt till musiken och hur mycket inlevelse som förmedlas.

Kunskapskrav för betyget E

anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten

Kunskapskrav för betyget C
anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten

Kunskapskrav för betyget A

anpassar sina rörelser väl till aktiviteten

​Varför ska vi göra det här?

 

Vi jobbar med en  del i de centralt innehåll i idrott och hälsa Lgr 11.

"Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik".

Bugg i 5 steg

Uppgiften är att ta 5 olika turer av de 7 turer som finns och träna på dessa så att du kan dansa(fyrtakt) alla fem turerna i takt till musiken utan att avbryta dansen under en hel låt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Enkelt platsbyte
Bommen med platsbyte
Spindeln
Pannkakan
Dubbeltplatsbyte
Rulltårtan
Glasskön
Piruetten

Hur lång tid har vi på oss?

Vi kommer att träna på detta v 13 och 14.

 

 När är det redovisning.?

Redovisning kommer att ske(v17-18) i de små grupperna enskilt från den stora gruppen. I det här fallet i den lilla salen.Filmas för dokumentation och bedömning.

 

​Bedömning

Eleven ska välja fem turer. Minst en svår tur i bland de utvalda turerna om eleven vill satsa på ett högre betyg.
(Svårare turer Spindeln,Rulltårtan.

Generellt kan man säga att ju mer eleven kan hålla takten alltså röra sig i takt till musiken med inlevelse desto högre betyg.Eleven ska dansa minst en låt utan avbrott.

Kunskapskrav för betyget E

anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten

Kunskapskrav för betyget C
anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten

Kunskapskrav för betyget A

anpassar sina rörelser väl till aktiviteten

Varför ska vi göra det här?

Vi jobbar med en  del i de centralt innehåll i idrott och hälsa Lgr 11

 

"Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik".

HLR L-ABC

Under v13 och 14 kommer vi parallellt med dansen jobba med HLR,

Varje grupp kommer att gå ner från stora salen under

lektionstid och få en genom gång av HLR

​​

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

L-ABC

När du ska hjälpa någon i en akut situation, är det bra att minnas L-ABC. Dessa fyra bokstäver står för Livsfarligt läge, Andning, Blödning, Cirkulationssvikt och är den ordning som du ska handla i om en olycka är framme. Börja alltid med L, och jobba dig sedan vidare. Då personens tillstånd eller andra förutsättningar kan förändras, behöver du ibland gå tillbaka, till exempel från B till A eller från A till L.

L – Livsfarligt läge

Det första som du ska göra innan du börjar hjälpa någon, är att kontrollera platsen, så att den är säker och så att du inte utsätter dig själv eller personen för livsfara. Platser som kan medföra risker är exempelvis i trafiken, på isen eller vid en brand. Om du bedömer att platsen kan medföra livsfara, flyttar du den drabbade till en säker plats.

 

A – Andning

Därefter ska du undersöka om personen andas. När du kontrollerar andningen ska du öppna luftvägen. Med personen i ryggläge gör du det genom att, med två fingrar på hakspetsen och en hand på pannan, lyfta hakan och böja huvudet bakåt. Därefter använder du tre av dina sinnen, synen, känseln och hörseln, för att göra bedömningen om personen andas eller inte. För ditt öra nära munnen på den drabbade för att känna och lyssna, samtidigt som du tittar mot bröstkorgen för att se om den rör sig .Om personen inte andas ska du påbörja HLR.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

STABILTSIDOLÄGE

Om en person är medvetslös och andas normalt, eller om du behöver lämna en vaken person ensam under en längre stund, ska du lägga personen i stabilt sidoläge. Det gör att den medvetslösas luftväg hålls öppen, då tungan annars kan blockera luftvägen när personen ligger i ryggläge. Medvetslöshet är ett allvarligt tillstånd som kan medföra en ökad risk för att kräkas. Det stabila sidoläget hindrar också risken för kvävning om personen kräks. Lägg filtar runt personen för att hindra nedkylning och fortsätt att kontrollera andningen med jämna mellanrum.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

B – Blödning

När du har konstaterat att personen andas normalt, ska du kontrollera så att personen inte har en blödning. Vid pulserande blödning – tryck direkt på det skadade området med eller utan förband.

Tala lugnande till personen och lägg personen ned, placera den skadade kroppsdelen så högt som möjligt i förhållande till hjärtat. D.v.s om personen har skurit sig på insidan av handleden så sätt tryck på skadan. Uppmana personen att lägga sig ned och håll upp armen och behåll trycket med händerna eller tryckförband. lägg förband tills det slutar blöda. Larma 112

Ett tryckförband har en lite tjockare del på ett ställe den lägger man direkt på såret och lindar runt.

 

 

 

 

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Första hjälpen – cirkulationssvikt, högläge

C – Cirkulationssvikt

Vid stora blodförluster omfördelas blodflödet, och koncentreras till kroppens centrala delar som hjärtat och hjärnan. Huden bleknar eftersom mindre blod prioriteras dit, samtidigt som kroppen blir kallsvettig. Cirkulationssvikt är livshotande, då hjärnan på grund av för dålig blodtillförsel inte får tillräckligt med syre. Tillståndet kan, förutom på grund av stora blodförluster, bero på, smärta stor vätskeförlust en allvarlig infektion, att personen svimmar eller upplevt trauma.

Det är viktigt att nedkylning undviks, då det ökar syreförbrukningen – så lägg en filt både under och över den drabbade om du har möjlighet. Är personen vid medvetande, kan du också placera benen högt så att blodet lättare rinner ner till de centrala delarna av kroppen. Höjning av benen görs dock endast vid sjukdomsfall. Ej vid olycka eller trauma.

HLR
tryckförband.png

ISVETT

 

Säkerhet på isen – innan du ger dig ut

Även under vintern ska du passa på att ta tillvara på naturen. Isar skapar mängder av möjligheter till att njuta av friluftsliv. Men varje vinter går människor igenom isen och hamnar i det kalla vattnet. Med sällskap, rätt utrustning och kunskap om isen minskar risken för att detta ska hända.

Att tänka på när du är på isen:

  • Var aldrig ensam på isen.

  • Ha alltid med dig isdubbar och annan säkerhetsutrustning (kastlina ispik,rätt packad ryggsäck med grenrem).

  • Prova alltid isen med ispik innan du ger dig ut.

  • Gå aldrig på is om du inte är säker på att den håller.

  • Tänk på att nyis, våris, snötäckt is och havsis kan vara svag.

  • Var extra försiktig vid isens svaga punkter.

  • Ju högre fart du har, ju längre ut på isen kommer du innan den brister.

  • Meddela alltid var någonstans du ska och när du tänker komma tillbaka.

Är du ensam på isen och något inträffar, är det inte säkert att det finns någon i närheten som upptäcker dig och kan hjälpa dig.

 

När du ska ut på isen, behöver du ha lämplig utrustning med dig. Isdubbar och vattentätt packad mobiltelefon är det viktigaste. Ispik, räddningslina, flythjälp och torrt ombyte i vattentät förvaring är också lämpligt att ha med sig. En bra packad ryggsäck (packa kläderna i olika plastpåsar förslut väl)med midjebälte och grenrem fungerar utmärkt som flythjälp. Utan grenrem så kan ryggsäcken i en isvak trycka ned huvudet istället för att bär upp kroppen.En hjälm skyddar huvudet om du skulle ramla.

Om du är osäker på om isen håller, testa den då alltid genom att hugga i den kraftigt med en ispik. Om du inte hugger igenom isen så bör den också hålla för dig. Men kom ihåg att isens tjocklek och styrka varierar från plats till plats, så testa isen igen så fort du blir osäker.

Du ska alltid känna dig säker på att isen håller om du ska ut på den. Det är bara kärnis som är fullt tillförlitlig att vara på och den bör då vara minst 10 cm tjock. Andra typer av isar bör du vara extra försiktig med.

Vid vissa tillfällen är isen svagare än annars. När isen precis har lagt sig på hösten, eller om det är sen vinter eller redan vår, kan isen vara särskilt svag. Även mitt på dagen, då solen har värmt upp isen, är den svagare än på morgonen och kvällen. Havsis är svagare än is på sjöar, då saltet i vattnet försvagar isen. Snötäckt is kan var lurig eftersom snön kan täcka svagheter i isen. Snön isolerar och försämrar också istillväxten. Var extra försiktig när du befinner dig på dessa isar.

Var extra försiktig vid isens svaga punkter.

På vissa speciella platser är isen ofta tunnare och svagare. Detta beror på olika saker som försvagar isen. Det kan till exempel handla om värme från solen som reflekteras mot isen eller om vatten som rör sig under isen. Dessa svaga punkter är bra att lära sig utantill. Lär dig därför orden i rutan, och vad de betyder.

Ispik, isdubbar, räddningslina, ryggsäck med midjebälte och vattentät packpåse.

 

 

 

 

 


Var extra försiktig vid isens svaga punkter:

  • Vass

  • råk(spricka i isen uppkommer när isen rör sig)

  • brygga

  • bro

  • udde

  • avlopp

  • utlopp

  • inlopp

  • ränna

  • sund

  • grund

  • vindbrunn(En vindbrunn är ett område som utsatts för vind och där isen därför tagit längre tid på sig att bildas jämför med omgivande områden.

Om du ska rädda någon annan som gått igenom isen,

Ska du ta samma väg fram till vaken som den nödställda tog.
Där höll ju isen ända fram till dess att hen gick igenom.
Då är det mindre risk att du själv går igenom isen.
Använd ispik för att känna dig fram, om du har en sådan.
Försök att få den som ligger i vaken att hålla sig lugn.

Säkerhet på isen – om olyckan är framme

Vad du ska göra om du själv går igenom isen:

  • Behåll lugnet.

  • Ta djupa andetag.

  • Vänd tillbaka åt det håll som du kom ifrån.

  • Bryt dig med armbågarna fram till fast is.

  • Blås i visselpipa eller ropa på hjälp.

  • Hugg fast isdubbarna kraftigt i isen med tummen ovanpå.

  • Ta stora bentag och dra dig upp
    (cykla baklänges för att nå ytläge)

  • Lägg upp ett ben på isen.

  • En isdubb i taget.

  • Ställ dig inte upp.

Färlängda armen sommartid vid vatten

 

 

 

När någon i nöd är för långt ut för att du ska kunna kasta en livboj till hen, kan det bli tvunget att hoppa i för att rädda den nödställda. Då är det mycket viktigt att använda den förlängda armen för att du själv inte ska bli neddragen under vattnet. Det kan till exempel vara en livboj, en trädgren, en tröja eller en badring. Om den nödställda börjar dra kraftigt i det du har med dig, kan du släppa taget om du inte orkar hålla emot – och därmed undvika att riskera ditt eget liv.

Använd alltid förlängda armen om du har den möjligheten.

 
 
 
 
 
 
Med livboj eller annat hjälpmedel

Om du har en livboj – hoppa då i vattnet med livbojen i ena handen. Tänk på att inte hoppa i vattnet om det inte känns säkert. Gå då i försiktigt istället. Simma sedan fram till den nödställda, så att denna kan ta tag i den förlängda armen. Simma på rygg tillbaka, så att du har uppsikt över den du räddar och ser om denna skulle tappa taget eller behöver din hjälp på annat sätt. Använd den ena armen för att ta armtag och den andra armen för att hålla livbojen.

Om personen är medvetslös, så att hen själv inte kan ta tag i livbojen, sträck då in din egen arm genom livbojen underifrån och ta tag i den nödställdas arm. Dra armen mot dig och fäll bojen över huvudet på den nödställda. Försök att få personen så långt igenom bojen som möjligt, gärna så att båda armarna är igenom och på bojen. Tänk dock på att detta inte får ta för lång tid. Om du bedömer att personen inte andas är det viktigt att komma in till land så fort som möjligt och då kan en arm vara gott nog. Håll fast den nödställdas överarm på bojen och se till så att hen har huvudet över vattenytan.

Det är bra att öva på att ta upp någon ur vattnet. Träna gärna i simhallen med en kompis.

Om den nödställda inte klarar av att på egen hand ta sig upp ur vattnet och du behöver hjälpa hen upp på en brygga, ska du själv ta dig upp först. När du gör det får du aldrig släppa taget om den du hjälper. Lägg därför upp den nödställdas arm på bryggan och lås fast armen med din hand. Klättra sedan upp och ta ett ordentligt tag runt handlederna på den nödställda med båda händerna. Stå bredbent, med rak rygg så att du får bra balans (se avsnittet och tänk på att lyfta med benen. För att få extra kraft kan du doppa ner den nödställda under vattnet, till och med huvudet om det behövs, lyft sedan hela överkroppen över bryggans kant och lägg ner den nödställda på bryggan.